Blixtar & Granar

Nödradio med vev

Den här helgen har den Kaliforniska vintern nått oss med regn och blåst. I morse gick de till och med ut med en ”Severe Thunderstorm Warning”, framför allt för området norr om San Francisco. Det regnade och blixtrade ordentligt, och när regnet lättat gick strömmen. Låt mig nu innan ni kommer igång med alla hemmasnickrade teorier om marknadsekonomins underlägsenhet, nämna att det var det första sedan vi kom hit och att de som låg bakom de tidigare energiproblemen i Kalifornien nu, till skillnad från de som stängde Barsebäck, sitter i fängelse.

Hur som helst fick jag i alla fall chansen att prova min nödradio med vev. Ingen ville dock sända några nödprogram, så jag fick lystna på A Prairie Home Companion, med korta avbrott för vevning. Den har lampa, siren och mobilladdare också, men jag provade inte dem.

Julgran

När regnet slutat åt vi lunch på den genuina femtiotalsdinnern Johnny Rockets (där Erika hävdar att personalen dansar och mimar till femtiotalslåtar vid ettiden varje dag) och på vägen hem såg vi, underligt nog, hur ungefär varannan affär och vart annat rödljus hade el. Vårt hus hade el igen, så Mathias cabbade ner (trotts det tidigare regnet var det 18C varmt) och åkte för att köpa julgran. Som tur var hade de hemkörning.

Medan Thea och Erika klädde granen sprang jag ned till bukten och vidare ut till Fort Point och Stilla Havet. Det var lågvatten och folk surfade bland stenarna i ljuset under bron. På håll ser de ut som ankor som ligger och guppar på vågorna. Närmare verkar de helt dödsföraktande. Markus har sagt att han ska ta med mig och surfa när hans revben har läkt.

Vägen hem, runt flygfältet och upp tvärs över den gamla kaserngården, gick bra. Undrar hur omöjlig en halvmara är egentligen?